Syftet med studien a?r att bidra med kunskap om hur entrepreno?riell orientering kan ma?ta entrepreno?rskap inom branschen fo?r mobiltelefoni. Fo?rha?llandet mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall ma?ts med utga?ngspunkt i Millers resonemang om entrepreno?riell orientering.Hur kan entrepreno?rskap operationaliseras? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall?Studien baseras pa? tidigare forskning, facklitteratur, vetenskapliga artiklar, a?rsredovisningar, branschartiklar, avhandlingar och andra relevanta underlag som belyser entrepreno?rskap. Ba?de kvalitativ och kvantitativ metod tilla?mpas fo?r att a?stadkomma triangulering.Entrepreno?rskap kan ma?tas utifra?n hur pass radikal innovationen a?r.

I denna underso?kning studeras karakta?ristiska motivationsfaktorer fo?r entrepreno?rer inom spelutveckling. Syftet a?r att bidra till o?kad fo?rsta?else av de motivationsfaktorer som driver spelutvecklare att bli entrepreno?rer och till att fortsa?tta driva verksamheten. Genom att studera de motiv en individ har till att starta fo?retag menar Berridge (2004) att fo?rsta?else fo?r entrepreno?riell motivation kan erha?llas.

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan Dark Triad (de mörkapersonlighetsdragen Machiavellism, narcissism och psykopati), Sociosexuell orientering(beteende, attityd och lust till att medverka i tillfälliga sexuella relationer) samt Religiositet.En korrelationsanalys utfördes för att undersöka sambanden mellan variablerna och enmodererande multipel regressionsanalys (MMR) utfördes för att undersöka om religiositetmodererade effekten av Dark Triad på sociosexuell orientering. Deltagarna bestod avamerikaner (N =309) som svarade på en webbenkät via Amazon Mechanical Turk (MTurk)vilken innehöll Dark Triad Dirty Dozen (DTDD) och the Revised Sociosexual OrientationInventory (SOI-R), dessutom angav de religionstillhörighet/ingen religionstillhörighet.Dark Triad hade ett positivt samband med sociosexuell orientering, men inget sambandmed religiositet. Sociosexuell orientering hade ett negativt samband med religiositet.Religiositet modererade inte effekten av Dark Triad på sociosexuell orientering. Resultatenbekräftar delvis tidigare forskning. Trots att religiositet inte modererade effekten av DarkTriad på sociosexuell orientering, borde detta förhållande undersökas vidare eftersom ingentidigare forskning gjorts på området..

Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.

Hållbarhet är utan tvekan en av vår tids viktigaste frågor, och ansvaret för en hållbar utveckling vilar på en rad samhällsaktörer. Företagen spelar en viktig roll för att takten på omställningen till ett mer hållbart samhälle ska öka. Marknadsföringspraxis, med tillhörande forskningsfält, har länge varit starkt konsumtionsinriktad där strategierna har tagit utgångspunkt i befintliga marknadsstrukturer. En entreprenöriell orientering skulle, genom den flexibilitet, framsynthet och risktagande som det innebär, kunna bidra till att företag i högre utsträckning ser möjligheten med att arbeta med hållbarhetsrelaterade frågor på ett strategiskt plan.Studien undersöker hur sambanden ser ut mellan marknadsorientering (MO) respektive entreprenöriell orientering (EO) och hållbarhetsfrämjande attityder, förhållningssätt och konkreta initiativ i svenska företag, och har genomförts med en kvantitativ metod. Syftet är att analysera den strategiska orienteringens betydelse för främjandet av en mer hållbar utveckling.

Den här uppsatsen handlar om korttidsminnet (arbetsminnet) och dess kapacitet att lagra och processa information. Ett perceptionsexperiment som utfördes ger en inblick i hur korttidsminnet fungerar i praktiken och innefattar randmönster och ovaler som stimuli. Responstid och precision mäts och jämförs med avseende på betingelser som position och orientering. Uppsatsens hypotes är att samma respektive olika position på stimuli har betydelse för både snabbhet och precision. Resultatet bekräftade denna hypotes.

Den totala risken att drabbas av skador för idrottare är hög. Flera studier har visat att skador är vanligt inom friidrott, längdskidåkning och orientering och skadorna är framförallt av belastningsrelaterad karaktär i nedre extremitet. Det förekommer att många tränar trots smärtan och ett vanligt uttryck inom elitidrotten är "no pain, no gain" vilket innebär att för att nå toppen får man räkna med smärta. I Sverige finns speciella gymnasier för ungdomar som vill träna för att nå yttersta eliten inom sin idrott. Syfte: Syftet var att undersöka träningsvanor, förekomsten av skador samt hur vanligt det är att träna trots smärta hos ungdomar vid idrottsgymnasium för friidrott, längdskidor och orientering.Enkäter delades ut vid två olika idrottsgymnasium, ett för friidrott och ett för skidor - och orientering.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie har varit att undersöka hur stor andel elever som slutar med orientering samt bakomliggande faktorer till varför före detta elever slutar satsa på orientering efter att de gått på Orienteringsgymnasiet i Eksjö. Frågeställningarna var följande: Hur stor andel av de före detta eleverna slutar satsa på orientering efter att de gått på Orienteringsgymnasiet i Eksjö? Vilka är de bakomliggande orsakerna till att före detta elever från Orienteringsgymnasiet i Eksjö slutar satsa på orientering efter studenten?MetodStudien består av dels en kvantitativ del, dels en kvalitativ del. De metoder som använts är en kartläggande enkätstudie som var till hjälp för att göra ett urval. Denna enkätstudie följdes sedan upp av fem intervjuer, fyra bland de elever som gått på orienteringsgymnasiet (OL-gymnasiet), och en av de tre tränarna som arbetar som tränare på gymnasiet.Resultat72 % har slutat satsa på orientering efter att de gått på Orienteringsgymnasiet i Eksjö och 28 % satsar fortfarande.

I denna uppsats kommer jag att studera problemet med det minskade intresset för utövandet av orientering i Sverige, och undersöka hur Svenska Orienteringsförbundet har förhållit sig till detta problem, samt hur de har jobbat med kommunikationsfrågor för att möta denna negativa trend. Jag vill också samla och återge kunskap om hur engagemang i ideellt föreningsliv har för drivkrafter, samt dess roll i samhället med fokus på socialt kapital.Vad finns det för olika faktorer som bidrar till det minskande intresset för orientering i Sverige?Hur förhåller sig Svenska Orienteringsförbundet till denna negativa trend, och h.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur tr?nare inom orientering ser p? motivation, samt hur de upplever att de genom sitt tr?narskap kan p?verka sina idrottares motivation. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sju tr?nare fr?n olika orienteringsgymnasier i Sverige deltog. Intervjuerna analyserades tematiskt f?r att identifiera ?terkommande teman i tr?narnas uppfattningar. Resultat: Resultatet visar att tr?nare uppfattar motivation som n?got individuellt och f?r?ndringsbart.

AbstractGenom kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i sex- och samlevnad pågrundskolans senare del, och en utbildningskonsult från preventions- och utvecklingsenheten iGöteborg, undersöks hur sexuell orientering konstrueras, reproduceras och utmanas genomderas tal om sexualitet. Syftet är att diskutera hur människans sexuella begär riktas genomnormer och regler. Med utgångspunkt i teoretiska perspektiv utifrån Sigmund Freudspsykoanalys, Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, Judith Butler och SaraAhmeds queerteoretisk fenomenologi, fokuseras analysen på hur människan genom normeroch regler socialiseras in i en sexuell begärsriktning. Detta görs efter vad som är godtagbarabegärsriktningar inom samhället.Respondenterna i uppsatsen anser att sexualitet bör förstås som en relation mellan ettbegär och någon/något som begärs. En sådan förståelse positionerar resonemanget i endiskussion om hur begärsrelationer får ta utrymme i samhället på grund av huruvida normeroch regler godtar respektive förkastar begärsrelationer.

För att patienter med demenssjukdom ska kunna orientera sig, bör miljön utformas så att den stödjer individen. förändringar kan göras i deras miljö såsom att använda namnskyltar på förrar och olika färger på väggar och golv. Syftet med studien var att belysa hur vårdmiljöns utformning kan stödja förmågan av tidsuppfattning och orientering för patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var litteraturstudie av artiklar baserade på kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Polits och Hunglers arbetsmodell användes vid artikelsökningen.

Syfte och frågeställningarSyfte: Hur lägger idrottslärare upp orienteringsundervisningen i skolan?1. Vad har lärarna för bakgrund till sitt orienteringskunnande? 2. Varierar undervisningstiden från skola till skola och vart undervisas den? 3.

För att patienter med demenssjukdom ska kunna orientera sig, bör miljön utformas så att den stödjer individen. förändringar kan göras i deras miljö såsom att använda namnskyltar på förrar och olika färger på väggar och golv. Syftet med studien var att belysa hur vårdmiljöns utformning kan stödja förmågan av tidsuppfattning och orientering för patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var litteraturstudie av artiklar baserade på kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Polits och Hunglers arbetsmodell användes vid artikelsökningen.

Det är av stor vikt att utomhusmiljön planeras och utformas på ett sätt som möjliggör för en självständig orientering och förflyttning för personer med blindhet. Ett sätt att öka personer med blindhets möjligheter till en mer självständig vardag är att utforma så kallade taktila ledstråk. Taktila ledstråk definieras som en sammanhängande kedja av ledande element från start till mål. De ledande elementen kan bestå av antingen naturliga eller artificiella ledytor. Enligt tidigare forskning beskrivs de naturliga ledytorna som mest användbara vid orientering och förflyttning för personer med blindhet, och bör därför först tillvaratas enligt svensk lagstiftning.